Medicinsk cannabis i Sverige. En lägesuppdatering.

Författare: Dr. Kim, läkare på Aurea Care (pseudonym)

Ett lackmustest för politisk intelligens

Ja, det här är en artikel om en plantmedicin. Men ännu mer är det ett lackmustest.

Ett test på om svenska beslutsfattare förstår vad evidens är. Vad proportionalitet är. Och kanske viktigast, vad konsekvenser är.

TLV vill ta bort subventionen för cannabisbaserade extemporeläkemedel. Region Stockholm hänvisar till påstått “fusk”. Samtidigt växer patientgruppen eftersom att behandlingen, för en växande grupp svårt sjuka människor, fungerar.

Det är här testet ligger.

Kan vi i Sverige hålla två tankar i huvudet samtidigt? Att oegentligheter ska utredas och åtgärdas, och att fungerande behandling inte ska avvecklas som en regulatorisk reflex? Eller ska vi låta misstankar och signalvärde väga tyngre än dokumenterad patientnytta?

Frågan är i grunden enkel. Vill vi fatta medicinska beslut baserat på fakta eller på politisk bekvämlighet? Och ännu enklare: är det patientnytta eller signalpolitik som ska styra svensk vård?

Är medicinsk cannabis lagligt i Sverige?

Ja.

Och där skulle man egentligen kunna sätta punkt.

Medicinsk cannabis är lagligt i Sverige. Det har varit lagligt länge. Läkare får förskriva cannabisbaserade läkemedel, både registrerade och extempore, inom ramen för gällande läkemedelslagstiftning.

I svensk klinisk praxis används behandlingen främst vid kronisk neuropatisk smärta, nociplastisk smärta (tex fibromyalgi), MS-relaterad spasticitet, samt svår sömnstörning sekundärt till långvarig smärta.

Internationellt växer evidensen inom flera områden, däribland för inflammatorisk tarmsjukdom, migrän, endometrios, palliativ vård, vissa former av epilepsi, och neurodegenerativa sjukdomar.

Medicinsk cannabis är allt annat än ett stillastående fält. Det är ett område i snabb utveckling, med ökande klinisk erfarenhet och växande forskningsunderlag.

Patienter som söker medicinsk cannabis är inte människor som “vill prova något alternativt”. De är i regel färdigutredda och färdigbehandlade enligt medicinsk standard. De har följt behandlingsalgoritmer. De har träffat ortoped. Smärtläkare. Neurolog. De är bedömda

icke-operabla. De har konservativ behandlingsplan. De har gjort det man förväntas göra.

En genomsnittlig patient med långvarig neuropatisk smärta som når cannabisbehandling har redan prövat Paracetamol, NSAID, opioider, gabapentinoider, antidepressiva, Z-preparat, bensodiazepiner, och antiepileptika.

Ofta i åratal. Ofta i kombination. Ofta med betydande biverkningar.

Medicinsk cannabis är ofta tredje- eller fjärdehandsval när sedvanlig terapi varit otillräcklig, när biverkningarna varit oacceptabla och när patienten har en påtaglig funktionsnedsättning och kraftigt reducerad livskvalitet. Det är, med andra ord, inte en lättvindig förskrivning.

Det är en behandling för patienter som redan har gjort allt “rätt” och ändå har ont.

Cannabis är sällan första steget. Det är ofta sista utvägen. Och för många den första som faktiskt fungerar.

TLV:s “fusk”-argument är logiskt haveri

TLV hänvisar till att det förekommit oegentligheter kopplade till en tidigare klinik. Låt oss vara tydliga.

En läkare använde arbetsplatskod och infrastruktur utanför sin anställning. Detta uppmärksammades och anmäldes av bolagets ledning till Ekobrottsmyndigheten och till IVO. Läkaren stängdes av sommaren 2022. Legitimationen drogs in. Kliniken är stängd sedan dess. Systemet fungerade. Fel identifierades. Fel anmäldes. Fel åtgärdades. Det är så tillsyn ska fungera i en rättsstat.

Ändå används detta enskilda och redan hanterade fall i dag som argument för att dra undan subventionen för cannabisbaserade extemporeläkemedel för patienter i hela Sverige. Det är inte proportionerligt. Det är inte medicinskt motiverat. Det är inte regulatoriskt konsekvent.

Det är kollektiv bestraffning.

IVO har dessutom granskat de två nuvarande klinikerna, Aurea Care och Sapphire Clinics, utan att konstatera systematiskt fusk eller otillbörlig förskrivning. Det finns alltså ingen pågående konstaterad systematisk oegentlighet, ingen IVO-kritik mot nuvarande verksamheter, ingen dokumenterad strukturell överförskrivning.

Trots detta fortsätter TLV och Region Stockholm att insinuera att ”fusk” förekommer. Om det finns bevis, presentera dem. Om det inte finns bevis, sluta använda ordet.

Regulatorisk legitimitet bygger på proportionalitet. När ett enskilt fall hanteras korrekt och därefter används som skäl för nationell nedmontering av en laglig behandling, då är det inte tillsyn. Det är signalpolitik.

Och signalpolitik är ett dåligt verktyg för läkemedelsstyrning.

“Det finns redan registrerade läkemedel”. Sativex-argumentet.

TLV och Region Stockholm vill avveckla subventionen för cannabisbaserade extemporeberedningar, det vill säga individuellt framställda läkemedel i oljeform under försäljningsnamnen Dronabinol (THC) och Cannabidiol (CBD).

Detta är apoteksberedda läkemedel, förskrivna av legitimerade läkare, inom ramen för svensk läkemedelslagstiftning. Argumentet som framförs är att det redan finns ett registrerat cannabisbaserat läkemedel på marknaden: Sativex.

Låt oss reda ut vad det faktiskt innebär.

Sativex är godkänt för MS-relaterad spasticitet. Det är inte godkänt för kronisk neuropatisk smärta. Inte för fibromyalgi. Inte för merparten av de indikationer där extemporeberedningar i dag används.

Att hänvisa till Sativex som ett generellt alternativ vid långvarig smärta är därför en sammanblandning av indikationer. Det är inte samma patientgrupp. Det är inte samma kliniska problem. Och även om man bortser från indikationerna kvarstår den praktiska frågan: fungerar det som ersättning?

Sativex har en fast THC/CBD-kvot. Förhållandet mellan THC och CBD kan inte justeras individuellt. Patienten får därmed en förutbestämd cannabinoidprofil, oavsett ålder, tolerans, symtombild eller känslighet för THC.

I praktiken betyder det begränsad möjlighet att optimera behandlingseffekt, mindre möjlighet att minimera biverkningar, och ingen flexibilitet för olika patientprofiler.

Cannabinoidbehandling är i grunden individualiserad medicin. Den bygger på titrering. På att gradvis justera dos och THC/CBD-ratio för att hitta lägsta effektiva nivå med tolerabla biverkningar. Det är precis den flexibiliteten extemporeberedningar möjliggör. Och precis den flexibiliteten Sativex saknar.

Sativex tillåter inte detta.

Därtill administreras Sativex som en alkoholbaserad munspray. Klinisk erfarenhet visar frekvent oral irritation, sveda i munhålan, sårbildning, och uttalad och kvarstående bismak.

Detta är inte marginella besvär. För vissa patienter blir de behandlingsbegränsande. Att hävda att Sativex “räcker” som ersättning för extemporeberedningar är farmakologiskt förenklat och kliniskt verklighetsfrånvänt.

Det är som att säga att insulin ”räcker” utan möjlighet att justera dos.

Det är inte ett seriöst argument. Och det är varken medicinskt eller etiskt försvarbart att använda det som grund för att begränsa tillgången till individualiserad behandling.

Vad händer om subventionen tas bort?

Om högkostnadsskyddet försvinner kommer vi se fyra tämligen allvarliga konsekvenser.

Ett. Ojämlikheten ökar.

Ojämlikheten i vården kommer att öka eftersom endast resursstarka patienter kommer att ha råd med sin behandling. Smärtbehandling blir en klassfråga.

Två. Opioidförskrivningen ökar.

När cannabis försvinner ur behandlingsarsenalen återstår ofta endast opioider. Internationella data visar en negativ korrelation mellan tillgång till medicinsk cannabis och opioidförbrukning. Tar man bort det ena, ökar trycket på det andra.

Tre. Sjukskrivningarna ökar.

Många patienter återgår till arbete tack vare fungerande behandling med extemporeberedningar. Om behandlingen blir ekonomiskt oåtkomlig flyttas kostnaden från läkemedelsbudget till sjukförsäkringssystem.

Fyra. Den svarta marknaden växer.

Patienter med dokumenterad behandlingseffekt slutar inte ha ont för att subventionen försvinner. De slutar bara köpa via apotek. Att tro något annat är regulatoriskt naivt.

Det här är större än cannabis

Den verkliga frågan är större än en enskild läkemedelsgrupp.

Ska Sverige vara ett land där patienter som inte svarar på konventionell behandling få tillgång till alternativa terapier inom lagens ramar? Eller ett land där politisk ängslighet trumfar klinisk verklighet?

Det finns i dag inga konstaterade tecken på systematiskt fusk i de kliniker som är verksamma. Det finns patienter med dokumenterad förbättrad funktion och återgång till arbete. Det finns legitimerade läkare som arbetar inom gällande lagstiftning.

Att då dra undan subventionen skickar en bakåtsträvande, farlig, och medicinskt oetisk signal: att ideologi väger tyngre än faktisk patientnytta. Att regulatorisk rädsla är viktigare än medicinsk nytta. Att administrativ oro får företräde framför kliniskt utfall.

Det är ett farligt prejudikat. Om en laglig behandling, använd inom regelverket och utan konstaterad systematisk oegentlighet, kan avvecklas på grund av signalvärde snarare än data, då har vi flyttat gränsen för hur medicinska beslut fattas i Sverige.

Det är en utveckling som sträcker sig långt bortom cannabis.

Slutord till beslutsfattare

Det här är ett lackmustest.

Ni kan välja att stå upp för evidensbaserad, proportionerlig och individualiserad vård. Eller så kan ni välja symbolpolitik och regulatorisk överreaktion.

Om subventionen tas bort följer mätbara konsekvenserna. Fler opioidrecept. Fler långtidssjukskrivningar. Fler patienter i ekonomisk utsatthet. Fler inköp utanför apotekssystemet. Och allt detta trots att behandlingen är laglig. Trots att den används inom regelverket. Trots att den för vissa patienter är skillnaden mellan funktion och permanent funktionsnedsättning.

Frågan är om Sverige har råd att avveckla en fungerande terapi för patienter som redan har uttömt sina alternativ.

Beslutet ligger hos er. Men konsekvenserna kommer att bäras av dem som har minst marginaler och mest att förlora.

Denna digitala plattform ägs och drivs av Aureum Life Investments AB med org nr: 556254–3750. Informationen som publiceras på denna plattform är skapad av redaktionerna på Aurea Care Medical Science Journal med utgivningsbevis nr: 32 176 / AureumLife.se med utgivningsbevis nr: 32 238 / Aureum Publishing Group med utgivningsbevis nr: 32 239. Allt publicerat material publiceras med stöd i tryckfrihetsförordningen och kan därav inte anses utgöra marknadsföring av läkemedel.

Avsikten med publiceringarna och innehållet på denna digitala plattform är att ge allmänheten en mer nyanserad och rättvisande bild vad det gäller medicinsk cannabis i framförallt Sverige.

Behöver du komma i kontakt med redaktionerna vänligen besök: https://aureumlife.se/kontakta-oss/